Nordisk sociologkongress

18-20 augusti 2006

Åbo, Finland

Arbetsgrupp: Arbetsmarknad och arbetsmiljö

 

Konsekvenser av regionaliseringen av arbetsmarknadspolitiken i Sverige och Finland

                                                               

Johanna Overud och Arja Tyrkkö                                                                              
Arbetslivsinstitutet

Studentplan 1, 831 40 Östersund, Sverige

E-mail: johanna.overud@arbetslivsinstitutet.se
E-mail: arja.tyrkko@arbetslivsinstitutet.se

 

Abstract

 

Artikeln presenterar den idémässiga bakgrunden till ett pågående forskningsprojekt om hur den s.k. arbetslinjen upprätthålls i ett lokalt och regionalt perspektiv i Sverige. Ett perspektiv på förhållandena i Sverige utvecklas genom jämförelser med Finland.

 

De övergripande frågeställningarna tar sin utgångspunkt i utvecklingen i närings- och arbetslivet under 1960-talet jämfört med utvecklingen under 1990-talet och i början av 2000-talet. Trots att tillväxten idag bedöms att vara gynnsam, präglas arbetsmarknaden av ökande differenser i bägge länderna. Skillnaderna i välfärd ökar mellan regioner och kommuner.

 

Omarbeting av den nationella regionalpolitiken och anpassningen av utvecklings­praktikerna till principerna i EU:s regionalpolitik har påverkat de institutionella formerna för regional utveckling i såväl Finland som Sverige. Den svenska och finska regionalpolitikens anpassning till EU har inneburit en omsvängning från uppifrån-och-ner till riktning nedifrån-och-upp, vilket innebär att kommuner, organisationer, det lokala näringslivet samt statliga myndigheter på lokal nivå blir involverade på ett mer genomgripande sätt än tidigare. Den regionala och lokala betoningen i arbetsmarknadspolitiken förutsätter även bl.a. att jämställdhetsarbetet förankras lokalt.

 

Att skapa arbetstillfällen är det övergripande målet för både strukturfonds- och tillväxtprogrammen. Under senaste åren har företagandet fått ökad betydelse i arbetsmarknads­politiken ur regionalpolitisk synpunkt. Många nya företag i Sverige och Finland har uppkommit i en miljö som präglats starkt inte bara av en viss marknadssituation utan också av politiska strukturer, t.ex. EU:s strukturfonder, regionalpolitiken, kommunalekonomisk krishantering och en uttunnad social infrastruktur Att bl.a. öka kvinnors företagande har setts som ett sätt att öka sysselsättningen, särskilt på landsbygden.