I en
alltmer globaliserad idrottsvärld utgör ekonomiska resurser ett allt viktigare
drivmedel som idrottsföreningar kan använda i sina relationer till andra
föreningar och andra organisationer inom idrottsvärlden. Föreningarna kan också
använda de ekonomiska resurserna för att uppnå idrottsliga mål. Föreningarnas
ekonomiska resursanvändning visar därför på hur deras relationer till andra
föreningar och organisationer samspelar med deras möjligheter att nå
idrottsliga mål. Vilken roll spelar de ekonomiska resurserna i det här
sammanhanget? Hur använder föreningarna sina ekonomiska resurser? Finns det
något entydigt samband mellan ekonomiska resurser och idrottslig framgång?
Spelar det någon roll vilken nivå föreningen befinner sig på? Finns det andra
faktorer som inverkar på resursanvändningen och de idrottsliga framgångarna?
För att förstå de ekonomiska resursernas betydelse för föreningar i en
globaliserad idrottsvärld, så kräver dessa frågor svar.
Denna
fallstudie av den ekonomiska resursanvändningen inom svensk fotboll sedan
slutet av 1990-talet undersöker om det finns ett förhållande mellan ekonomisk
resursanvändning och idrottslig framgång. Undersökningen bygger på
resultaträkningar som Svenska Fotbollförbundet samlat in och redovisat från
klubbar i de översta herrdivisionerna och Damallsvenskan. För 2003 och 2004
finns resultaträkningar tillgängliga för de tre översta herrdivisionerna, medan
undersökningsperioden för Damallsvenskan sträcker sig från 2002, för Superettan
(den näst högsta herrdivisionen) från 2000 och för herrallsvenskan från 1998.
De
ekonomiska förutsättningarna för klubbarna i undersökningen skiftar påtagligt
mellan dam- resp. herrfotboll och (inom herrfotbollen) mellan olika divisioner.
Klubbarnas geografiska placering spelar också roll. Idrottsliga framgångar
tenderar att medföra ett ekonomiskt uppsving; däremot är det inte självklart
att en stark ekonomi direkt leder till idrottslig framgång.