Att tolka och benämna barnlöshet – assisterad befruktning i nordisk politik

Detta paper kommer att behandla religionens och moralens roll i en konfliktfylld politisk fråga. I den politiska debatten om assisterad befruktning uppstår ett legitimitetsproblem i kontrasten mellan olika sätt att bestämma den politiska frågans karaktär. Handlar det t.ex. om att jämlikt garantera alla kvinnor rätt till assisterad befruktning, eller handlar det om att skydda det ofödda mänskliga livet eller barnets rätt till en fader? Frågan om assisterad befruktning är på många nivåer intressant att studera i relation till vad vi menar med moral i ett politiskt sammanhang. Frågan berör särskilt synen på familjer och föräldraskap. Kritiska frågor som aktualiseras är vad det innebär att vara förälder och hur socialt föräldraskap förhåller sig till biologiskt föräldraskap. Detta gäller i praktiken hur man bestämmer faderskap i fallet med en utomstående donator, och hur man ser på moderskap i relation till surrogatmoderskap samt om lesbiska och ensamstående kvinnor skall ha tillgång till assisterad befruktning. Assisterad befruktning är också ett särskilt intressant ämne att studera i Finland i relation till de övriga nordiska länderna, eftersom utgångspunkten är en mycket liberal verklighet, där klinikerna har haft möjlighet att pröva på och utveckla fritt olika tillgängliga metoder, utan att vara begränsade av lagstiftning. Mot denna bakgrund har frågor uppstått om lagstiftningens legitimitet. Medan Sverige och Norge fick lagstiftning om assisterad befruktning redan på 1980-talet och Danmark och Island på 1990-talet, har man i Finland inte fått en lag till stånd under 20 år av diskussioner utan lösningar som riksdagen och regeringen har kunnat enas om. I detta paper förenas religionssociologiskt tänkande med terminologi från familjesociologins och den teologiska etikens områden.