Örebro University, Sweden
I artikeln diskuteras mekanismer
bakom och följder av individualiseringsprocesser med fokus på sambandet mellan
dessa processer och individens autonomi
och reflexivitet samt nya former av församhälleligande. Diskussionen sker genom
en historisk tillbakablick - med framförallt hjälp av Simmels texter - på
mekanismer bakom och följder av individualiseringsprocesser och därefter jämförs Antony Giddens, Ulrich
Becks och Zygmunt Baumans analyser av denna problematik i samtiden.
Utgångspunkten för diskussionen är att: i) individualiseringsprocesser är lika
konstituerande för som konstituerade av moderna förhållanden; ii) mekanismer
bakom individualiseringsprocesser är flerfaldiga och består både av idéer och
praktiker vilka samverkar och förstärker varandra på olika sätt under olika
historiska skeenden; iii) följderna av
dessa processer är komplexa och motsägelsefulla; och iv) individualisering inte kan förstås utan att ses som en ny
form av församhälleligande och reintegration.
Det argumenteras för att en övertygande teori om individualiseringsprocesser måste
kunna precisera och förklara i) hur
individer utifrån sin sociala position och diskurs utsätts för och hanterar
individualiseringsprocesser på olika sätt ii) när och hur individualisering av
individers biografier, individers ökande kapacitet till reflektion, individers
ökande autonomi och ökande isolering av individuella aktörer, sker i olika
sociala grupper.
Nyckelord: Individualiseringsprocesser, autonomi,
reflexivitet, friställning och
re-integration, Simmel, Giddens, Bauman, Beck