Abstract – Informella nätverk i det statslösa samhället – Fallet Serbien

 

Det serbiska samhället var under 1990-talet ett s.a.s. ”statslöst samhälle”. Serbien saknade en stat, i föreställningen av en administrativ enhet med ett legitimt våldsmonopol. Detta tomrum ockuperades av informella nätverk eller parastatliga karteller, vilka delvis uppstod ur de söndervittrande offentliga institutionerna, framförallt säkerhetsapparaten. Dessa nätverk innefattade individer inom den officiella förvaltningen och rättssystemet, samt individer inom den ekonomiska sektorn och den kriminella världen. De blir centrala ekonomiska och politiska aktörer och utövar en sådan makt att den ”legala” makten antingen måste underkasta sig eller ömsesidigt dela upp centrala intressesfärer.

 

År 2000 besegrar oppositionen i Serbien den dåvarande presidenten Slobodan Milosevic och vid juldagen samma år vann oppositionen parlamentsvalet och Zoran Djindjic bildar regering. Men maktskiftet berör inte de informella nätverk som etablerats i skuggan av Milosevic regim. Den nya maktens försök att reformera Serbien och att återupprätta en civil stat och ett rättsamhälle utlöser sålunda en konflikt med det statslösa samhället. Denna konflikt eskalerar och den 12 mars 2003 mördas Djindjic av den serbiska säkerhetspolisen och delar av den serbiska maffian.

 

Idag står ett tiotal medlemmar för säkerhetspolisen och den organiserade kriminaliteten inför rätta i Belgrad. Förundersökningen ledde dessutom till att ett antal andra mord uppklarades och flera av de anklagade i Djindjicmålet har fällts i två parallella rättegångar. Dessa rättegångar har för första gången möjliggjort en djupgående skärskådning av dessa nätverk. Artikelförfattaren har fått tillgång till rättegångsprotokoll, vittnesutsagor och har intervjuat flera jurister (m.fl.) inblandade i processen. Artikeln kommer att analyserar hur dessa nätverk uppkom och opererade och hur de interagerade med den legala makten. Tyngdvikt läggs på en teoretisk diskussion där dessa nätverk analyseras utifrån organisationsteori. Artikeln kommer också att diskutera några eventuella metodologiska problem. Denna artikel har dessutom föregåtts av en artikel i Dagens Nyheter (19/03/2006).