”Blir det någon integration, då?”
- en diskussion kring huruvida det aktiva skolvalet leder till en ökad integration av elever med utländsk bakgrund
Den svenska grundskolan var, innan valfrihets- och friskolereformernas genomförande under det tidiga 90-talet, grundad på principen att elever skulle gå i den skola som låg närmast hemmet. Under 80-talet och början av 90-talet blev det allt högre utsträckning märkbart att den sociala och etniska boendesegregationen återspeglades i klassrummet. Valfrihets- och friskolereformen var ett svar på den segregation som upplevdes inom det svenska grundskoleväsendet och öppnade upp möjligheten för föräldrar och elever att söka till en annan kola än den som ligger närmast hemmet, detta inkluderade även möjligheten att söka sig till ett fristående skolalternativ. Tidigare forskning[1] påvisar att omfattande elevströmmar har uppstått i dessa reformers kölvatten och att tusentals grundskoleelever dagligen färdas mellan Stockholms olika stadsdelar för att ta sig till skolan. Det elevflöde som kanske främst diskuterats i den offentliga debatten är det från de socialt utsatta invandrartäta förortsområdena till innerstadens kommunala grundskolor. De elever som aktivt gör detta val gör det å ena sidan för att få ett ”bättre” språk, högre betyg och mer kunskaper, å andra sidan för att få högre status, undkomma stigmatisering och vistas i en miljö som till skillnad från deras bostadsområden inte domineras av personer med utländsk bakgrund – elevernas föräldrar uttrycker en förhoppning om att deras barn ska lära sig de koder som öppnar upp dörren till det svenska samhället.[2] Detta paper diskuterar huruvida dessa förväntningar infrias och huruvida valet att gå i en grundskola belägen i ett ”svenskdominerat” område leder till en ökad integration av elever med utländsk bakgrund. Den empiriska studie som ligger till grund för diskussionen baseras på ett två år långt fältarbete på två kommunala innerstadsskolor som påverkats märkbart av valfrihets- och friskolereformernas konsekvenser, innefattandes deltagande observationer och intervjuer med elever, föräldrar och skolpersonal.
(285 ord)
[1] Kallstenius, J. (2005): Tagna på sängen – en studie om valfrihet och segregation i grundskolan, Stockholm: Kompetensfonden, Bunar, N. & Kallstenius, J. (2006): ”I min gamla skola lärde jag mig fel svenska” Norrköping: Integrationsverket
[2] ibid., Kallstenius, J: (2006): ”Ett steg närmare det svenska”, i Axelsson, M. & Bunar, N. (red): Skola, språk och storstad - om skola och språkutveckling i det mångkulturella urbana rummet, Stockholm: Pocky