Sammanfattning

Westermarck samfundet och etableringen av modern sociologi i Finland

Kirsti Suolinna och Olli Lagerspetz

Artikeln behandlar den finländska sociologins övergång från westermarckiansk etnografi till modern sociologi. Edvard Westermarck hade grundat en vetenskaplig skola som dock erfor en nedgång i popularitet redan under hans livstid. Westermarcks elever ville, genom att efter hans död grunda Westermarck samfundet, säkra hans vetenskapliga arv. Någon egentlig återväxt fanns dock inte och de redan åldrande westermarckianerna var sinsemellan oeniga. Konflikterna återspeglas i den brevväxling som fördes i samband med föreningens grundande. K. Rob. V. Wikman förde de sista westermarckianernas talan. Westermarck samfundet kunde i medlet av 1950-talet tas över av representanterna för den moderna sociologin. Knut Pipping och Erik Allardt som framlagt de första avhandlingarna i modern sociologi i Finland blev även centrala gestalter i skapandet av nordiska och internationella kontakter. Allardt fick sitt internationella genombrott inom I.S.A. med sina studier av kommunismen i det efterkrigstida Finland. Han deltog i den diskussion som fördes kring den moderna sociologins vetenskapliga grunder. Allardt stödde sig på Peter Winch och pläderade för en förstående sociologi, dock med en viss ambivalens. Han polemiserade därvid mot Georg Karlsson, Torgny T. Segerstedt och Kaare Svalastoga. Detta ställningstagande kom att föregå den kritik som snart mer allmänt framfördes emot formalistiska och kvantitativa ansatser.