Abstract

För den 23 Nordiska sociologkongressen i Åbo 18-20.8.2006

Hållbar naturresursförvaltning i komplicerade system:

lokalt styrd kräftfångstregleringen i två sjöar / åtta byar på Åland

Teorierna om samförvaltning (co-management) av naturresurser utgår ifrån att en framgångsrik reglering måste bygga på en direkt medverkan och maktutövning av den befolkning som har ekonomisk nytta av att utnyttja resursen - och som därför också utgör ett potentiellt hot mot resursens långsiktiga reproduktion i händelse av överstora uttag. Bl.a. Ellinor Ostrom och Svein Jentoft har diskuterat vilka villkor som bör vara uppfyllda för att sådana lokalt styrda regleringssystem skall fungera tillfredsställande på lång sikt. I co-management litteraturen ser man med skepsis både på regleringsregimer som domineras av ”enväldiga” statsapparater (eller överstatliga dito) och ”enväldiga” marknader - och på den vetenskapliga forskning som inte sällan okritiskt backar upp stat och marknadsideologer i detta avseende.

Avsikten med artikeln är att i ett ca 50 års perspektiv analysera uppkomsten av en strikt reglerad, lokal styrd fångstregim i ett relativt komplicerat socialt system. Fallet handlar om regleringen av kräftfångsten i åtta byar som tillsammans förvaltar och organiserar kräftfångsten i de två största sjöarna på Åland. Trots att artikeln är skriven från en induktiv utgångspunkt vill jag med hjälp av ”thick description” (Geertz) också testa Ostroms teori om villkoren för en framgångsrik co-management av s.k. common pool -resurser. Jag söker särskilt svar på följande frågor:

-vad karaktäriserar den statliga makroregleringen av resursen i det här fallet?

-hur tolkas och tillämpas de nationella normera i den lokala kulturen?

-i vilken utsträckning och på vilket sätt har vetenskaplig forskning haft betydelse för uppkomsten av den nya regleringsregimen?

-vilka mekanismer används för att inkludera nya deltagare / exkludera otillbörliga fångstutövare?

Erland Eklund

Svenska social- och kommunalhögskolan

Helsingfors universitet