Musik och identitet

- om unga kvinnors identitetsarbete i vardagslivet

 

 

Sari Pekkola

 

 

 

Unga kvinnor, nya sociala och kulturella identiteter och tillagnande av musik studeras i papret. Musiken i vardagslivet, den kreativa konsumtionen, och dess betydelse for de sociala aktorerna fokuseras. Projektet ar avgransat till att studera unga kvinnors meningsskapande med popularmusiken i vardagslivet. I synnerhet fokuseras tillagnandet av popularmusiken i den lokala kontexten.

 

I papret  introduceras foljande avsnitt: popularmusiken och den privata sfarens betydelse; diasporaungdomen - lokal och global musik och dess mojligheter;  identitetsskapandets flytande granser samt popularmusikens effekter: fans, konsumtion och produktion.

 

Platsens och det sociala rummets betydelse undersoks och jag utgar från den privata sfaren som ar av stor vikt vardagslivets meningsskapande med musiken. Det empiriska materialet visar att musikstilarna i vardagslivet medverkar i gransdragningsprocesser dar musiken anvands enligt bricolagemodellen, som betyder att man anvander olika musikstilar for att skapa sig en egen identitet  och ett eget socialt och kulturellt rum.

 

Musiktillagnandet knyts an till det teoretiska ramverket om diasporaungdomen, lokal och global musikstilars uttrycksformer.  De unga kvinnornas musikintressen ar ett tydligt uttryck för tillhorighet till en viss musikstil och verkar identitetsskapande. Musiktillagnandet knyts an till den postkoloniala teoribildningen och foljaktligen idéerna om diasporaungdomen och  lokala och globala musikstilars uttrycksformer. Gransdragningen (boarder work) ingar i detta tankande. Ett gransöverskridande pagar standigt och skillnader mellan generationerna ar en del av denna forandringsprocess.

 

Tillagnande av populärmusiken och fans – individuella stilar och musikval tas upp i samband med konsumtion och produktion av popularmusiken.  Diasporaungdomens livsvillkor praglas av erfarenheter av olika platser, omflyttningar och relationer till olika referenspunkter och detta forklarar intervjupersonernas individuella musikval. Deras olika musikintressen ar relaterade till referensgrupper langt utanför face-to face grupper i deras narhet och relaterade till forestallda gemenskaper.